Jag skulle vilja skriva ett par rader om de största inspirationskällorna i mitt liv. Mina största förebilder och personerna som är allra viktigast för mig. Hur klyshigt det än låter så är det mina föräldrar. Båda två. Jag som blivit välsignad med två fruktansvärt vettiga personer som båda två stannat vid min sida genom hela mitt liv och varit de bästa föräldrarna för mig man någonsin kan tänka sig.

Via den fantastiska illustratoren Anna K Olsson

Gillar ni bloggen? Gillar ni det vi lägger upp? Gilla oss då på facebook och ni får alla uppdateringar direkt!

Allas längtan kippar efter andan

Igår hade jag och min kärlek en dejt i Slottskogen. Vi drack vin och pratade om allt som vanligt, det känns aldrig som att våra samtalsämnen kan ta slut. Klockan blev tydligen mycket och mörket hade börjat visa sig, vi inser att det har tystnat och att alla andra i parken har gått hem. Han säger att han älskar mig och vi lägger oss ner på filten i det fuktiga gräset.

Jag ska möta min pojkvän hos hans polare och strax utanför lägenheten där han befinner sig står tre unga män och stroppar runt som om "de ägde marken de stod på". Jag hinner tänka "åh nej" innan jag går förbi dem och det tar en bråkdels sekund innan en av dem börjar skrika "uuuh hej tjejen du är så fin kom hem till mig så 'kollar vi på film' hahaha. kom hit då bruden kom hit så knullar vi". Syftet med den här typen av uttalanden är att 1. hävda sin manlighet, 2. hävda sin heterosexualitet och sin 3. hävda sin överlägsenhet mot mig som man. Han har ju som man rätt till uttrymmet och får säga och göra vad fan han vill. Allt för honom är tillåtet. Konsekvensen blir ofta att bruden blir inträngd och förminskad, skäms lite. Vet inte vad hon ska säga tillbaka. Det är tre mot en. Men inte idag.

Vem kysste Elin bakom ryggen på Marie? Var det den store poeten som hon var förälskad i? 
Fanns det en plats i hennes värld för två? 
Snälla skicka ett vykort 
för jag undrar så...

Aterigen finner jag mig sjalv vara en av de enda vasterlandska kvinnorna pa en av sydostasiens manga nattklubbar. Det ar jag och mina tre reskamrater i blommiga klanningar, lady gaga hits och 2 kronors ol. Klubbens ovriga kvinnliga besokare ar prostituerade kambodjanskor i korta linnen och annu kortare kjolar. Det anda som inte ar kort ar deras skyhoga klackar och langa losnaglar. Man finns det gott om och de kommer i alla forpackningar. Unga, medelalders och gamla. Langa, korta, smala och tjocka. De flesta ar fula britter i identiska outfits; tiger beer linnen, forstora prasselshorts till knana och flipflops i gralla farger, men jag ser ocksa en och annan ruktig skjorta sta sexigt tillbaka lutad i ett av klubbens morka horn. Jag ska ha roligt ikvall. Jag SKA ha roligt ikvall.

Overallt star de prostituerade, lockandes och lirkandes. Bara en dans, bara en kyss, bara ett litet knull. Billigt billigt kom och kop. De har fatt lara sig att deras kroppar ar deras storsta tillgang och de vet val hur de skall presentera den for att locka till sig sa manga kunder som mojligt. De flesta ser inte ens ut att vara 18 ar. Det ar ett spel och de ar spelets hovdingar. Sexigt kattlikt svanger de sina icke existerande kruvor runt om kring pa dansgolvet. Jag ska forsoka ha roligt ikvall, jag ska i alla fall forsoka ha roligt ikvall.

Jag dansar och bakom fyllans dimmiga dis skuffas jag runt av svettiga ryggar som dansar i takt till lady gaga. Jag gar ut for att ta en cigg. Andas lite, sortera intryck, samla kraft for att fa strykan att ga in igen. En kille kommer fram till mig och tigger en cigg. Vi pratar och har ett forvanasvart givande samtal, innan vi gar in igen tar han min hand och sager "It's so nice having an actuall conversation with someone and not worrying about how I have to turn them down when they ask me if we should get out of here, seriosly thanks!". Mitt humor blir battre. Det finns trots allt bra man dar ute. Alla ar inte har for "the cheap beer, the cheap dope and the cheap women". Det finns manniskor som forstar att sex ar nagot som skall ske pa lika villkor. Att det inte ar okej att kopa sex av en minderarig tjej som antagligen inte valt sitt yrke sjalv och dar lonen gar till hallicken bakom baren tre sekunder efter kunden kommit i henne. Skit i att resen av varlden suger, nu ar jag redo for att dansa och jag har faktiskt roligt. Jag glommer bort de tva gamla gubbarna som klammer pa varsin kambodjansk rumpa, jag glommer bort killen i keps som highfivade sin reskamrat efter en omtumlande stund pa toaletten. Jag glommer och skakar rumpa till wakka wakka. Allt som betyder nagot ar rytmen av fula remixer, jag svettas, skrattar och mar som en kung.

Tre minuter, en kvart eller en timme senare tittar jag upp och sveper med blicken over den rokiga klubben. Jag far syn pa min man, som jag dopte till Messias tidigare. Han star upptryckt mot en vagg, en kvinna slingarar och gnider sig mot hans skrev. Hans hander ar pa hennes rov, hans tunga ar i hennes hals. Mitt lyckorus forsvinner och jag kommer sakta tillbaka till verkligheten. Som suger. Jag sager att jag vill ga, att jag inte vill se mer. Jag vill ligga i min malatna sang bland mina egna kackerlackor och hata allt och alla. Vi tranger oss ut och pa vagen gar jag forbi Messias. Jag knackar honom pa axeln, ser honom i ogonen och sager "shame on you, SHAME on you" han ger mig en odefinierbar blick, rycker pa axlarna och sager kargt "survival of the fittest". Det han inte forstar ar att det inte ar han som ar the fittest, det ar pimpen bakom baren. Han daremot ar lorten under min sula som fortjanar att stadas bort.

E. Bennet

Jag går upp på morgonen, tar och kokar mig en stor kopp te och njuter av den svala sommaren.

Piller knapras. Gör hjärnan trög och verkligheten lite overklig. Men ändå, jag ser sådant som jag aldrig sett förut. Jag lägger märke till detaljer. När oron släpper och världen blir lite mindre upprörande kan jag uppskatta sådant som jag inte annars kan. Jag avverkar bok efter bok. Skriver små meningar i mitt anteckningshäfte. Allt får en klarhet på något sätt. Jag känner mig kreativ. I korta stunder, men inverkan av meds, men i alla fall. Det gör mig glad. Att få den känslan. Jag vill inte sätta en etikett på mig själv. Jag vill inte kalla mig något. Men, jag har ett problem och problem kan lösas med lite artificiell hjälp. Så varför inte. Avlastning av bördan på axlar utanför mig själv. Oron finns där, fast på håll, inte lika tydlig. I bubbla. En bra bubbla. Just nu.

"Med tanke på den extrema moraliska oro som uttrycktes angående kvinnor och arbete under hela 1800-talet, i synnerhet rädslan för att kombinationen skulle leda till sexuell promiskuitet, är det ironiskt att den allmänt låga lönenivån och de återkommande perioderna av arbetslöshet ofta innebar att kvinnor, särskilt unga kvinnor, inte hade något som helst sätt att tjäna sitt levebröd om de inte tog till prostitution. Utan tvivel valde en del kvinnor själva att prostituera sig eftersom att de ansåg att det innebar bättre förtjänst och villkor än någon annan möjlighet som stod öppen för dem, men andra drevs till det genom den sexuellt underordnade position de fick på sin arbetsplats. I många fall förväntades arbeterskor utföra sexuella tjänster åt sina arbetsgivare eller förmän. Så var det för hushållstjänare, butiksflickor och kvinnor anställda i industrin och jordbruket."

Jag kan nu meddela er som har följt mina nätdejtingsinlägg att nu är det färdig dejtat för min del!