Kvinnors dikt om kärlek
För ett tag sen fann jag den här diktsamlingen, dammig på någon loppisbokhylla.
Ikväll tog jag tag i den för första gången och fann mycket fint. Vi har många kvinnliga poeter att tacka.
Jag tänkte börja publicera mina favoriter. Lite söndagspoesi liksom, och jag börjar med den största av de alla:
Karin Boye.
Ikväll tog jag tag i den för första gången och fann mycket fint. Vi har många kvinnliga poeter att tacka.
Jag tänkte börja publicera mina favoriter. Lite söndagspoesi liksom, och jag börjar med den största av de alla:
Karin Boye.
Stjärnorna växer om våren...
Stjärnorna växer om våren
stora som darrande droppar,
mjuka som levande väsen
med skimrande vita kroppar -
sväller som heliga frukter,
sänker sig nära, nära,
alltför mognande tunga
för spröda himlar bära.
Skälvande stjärneväsen,
fagert och värnlöst nakna,
längtar att lossna och glida,
röra vid jorden och vakna,
längtar att fylla sitt öde,
i ljus över djupen skrivet,
längtar att kämpa och skapa
och smaka döden och livet.
Tyngst och vitast av alla
hänger vid himlaranden
en, som är villig att falla
mogen och klar i handen.
Känn, att stunden är inne.
Någon väntar vårt möte.
Man efter stjärnornas sinne,
skaka en frukt i mitt sköte!
Stjärnorna växer om våren
stora som darrande droppar,
mjuka som levande väsen
med skimrande vita kroppar -
sväller som heliga frukter,
sänker sig nära, nära,
alltför mognande tunga
för spröda himlar bära.
Skälvande stjärneväsen,
fagert och värnlöst nakna,
längtar att lossna och glida,
röra vid jorden och vakna,
längtar att fylla sitt öde,
i ljus över djupen skrivet,
längtar att kämpa och skapa
och smaka döden och livet.
Tyngst och vitast av alla
hänger vid himlaranden
en, som är villig att falla
mogen och klar i handen.
Känn, att stunden är inne.
Någon väntar vårt möte.
Man efter stjärnornas sinne,
skaka en frukt i mitt sköte!
Mary Jane
Kommentarer
Trackback
