Vi vill alla gärna tro att vi är bra. Snälla människor som gör rätt. Brott, straff och dömande är för andra. Så kommer tillfället då du inser att du kanske var boven i dramat. Den största skurken. Det kriminella geniet. Kanske var det inte meningen. Men det hände. Och när du inser det så är det inte vackert.

Brott du anklagas för?: Stöld

We Sing, We Dance, We Steal

Ett ord, ditt intresse väcks.

Ett skratt, du ser det framför dig innan du somnar.

En blick, den får din fantasi att spela.

Så litet, så oskyldigt, så vackert. Tillsammans en sång. Ett löfte om så mycket mer.

En mjuk beröring, det får varenda nerv i din kropp at skrika.

En kyss, den får dig att tappa andan.

En kärlek som lämnar utmattad, tillfredsställd och leende.

Tillsammans får de dig att se stjärnor och sväva på moln. Tillsammans, en underbar dans som aldrig bör ta slut.

En kyla som gör dig oförstående.

En tystnad som lämnar dig kall.

Ett avsked som slutar i förtvivlan.

Tillsammans, ett slut som krossar dig. Tillsammans, en stöld av ditt allra innersta.

Jag sjöng dig en sång. Din förvänta, mitt spel.

Jag dansade en dans. Din lycka, min underhållning.

Jag stal från dig. Ditt hjärta, min…vinst?

Jag stal. Och kom undan. Det finns ingen ursäkt. Ingen anledning. Varför? Kanske för att jag kunde. Men jag vet nu, även om det tog tid. Jag vet, jag inser och jag är ledsen. En dag kanske jag kan be dig om förlåtelse för vad jag gjorde. Men jag kan aldrig ge dig tillbaka vad jag tog.

Din lycka. Din kärlek. Ditt hopp.

Har den anklagade funnits skyldig?: O ja

Bli inte en tjuv du med, snälla.

Men det blev du. Och du stal från någon annan. Det krossade mig.

Så kanske är vi kvitt nu, eller så är vi båda lika eländiga.

I sing, I dance.... and I steal. men jag gör det ganska vackert, ger det extrapoäng?

Lämpliga straff?:…?

Signerat,

A

Det sägs ju att man inte kan lära gamla hundar sitta. Vi må vara däggdjur och har i alla fall bra sexställningar gemensamt med våra fyrbenta vänner. Men förutom det... är inte själva grejen med oss människor att vi faktiskt ,till skillnad från gamla hundar, kan lära oss och förändras? Ibland börjar man ju undra...

Nyligen var jag där igen. Jag var där jag aldrig trodde att jag skulle hamna ens första gången jag trilla dit. Att det hände igen, skrattretande. Återigen hade mina kunskaper om den manliga naturen och det manliga språket svikit mig och lämnat en total förvirring. Återigen försökte jag hitta den osynliga dödsstöten. Återigen fann jag mig i ett No? So you mean yes? (inlägg juli 2009)

Så jag hade verkligen inte lärt mig ett skit sen sist. Det var precis som då. Hur skulle jag annars ha kunnat hamna i fällan igen? Eller? Nej, så var det inte. Jag kanske hamnade i fällan igen. Men det här var inte som det var då, för ett halvår sen. Jag var klokare. Jag hade visst lär mig ett skit. Jag hade inte mer gemensamt med den gamla hunden än sexställningar trots allt. För till skillnad från hunden kunde jag faktiskt lära mig, lära mig sitta. Ett halvår senare var scenariot kanske detsamma, men konsekvenserna av Mr No? So you mean yes? var det inte. Varför? Därför jag fortfarande var jag; men jag blir så mycket mer och utvecklas hela tiden. Jobbigt för de män som inte hängde med

Det mest ironiska? Mr No? So you mean yes? från i somras var samma Mr no so you mean yes? som nu. Han var densamme, men inte jag. Nu tackade jag honom mentalt för en fantastisk start på 2010, 9 härliga, nakna timmar, gav honom en mental kyss och raderade hans nummer.

signerat,

Artemis

Vem du egentligen vill ha är inte lätt att veta i detta hav av män. Kanske blir det lättare om du utesluter några av alla penisbärande varelser genom att lista ut vem du inte vill ha. Eller i alla fall inte borde vilja ha.

Nu har vi ju ur ändlösa perspektiv och idéer diskuterat hur vi skall göra eller inte göra för att få ut det vi vill i integrationen med det motsatta könet. Nästa fråga är då rimligtvis vem vi ska eller i det här fallet inte ska utöva dessa strategier på. Vi kan tillbringa nästan hela livet med att leta efter ”den rätte” om vi så önskar. Med ändlösa frågor huruvida det finns en speciell person för alla därute eller om vi faktiskt äger förmågan att älska flera. Ändlösa frågor och ändlösa svar om denna mytomspunna Mr Right. Något som däremot är lättare att göra är att lista ut vilka relationer vi inte ska satsa på.

De finns relationer som inte är bra för att de helt enkelt inte funkar, de bör undvikas. Och så finns det relationer som helt enkelt inte är bra för att de riskerar att göra dig till ovän med gud och hela världen. Finns det regler för detta? Vem är egentligen rätt eller fel för en relation? (notera att begreppet relation här sträcker sig från allt mellan ett one night stand till love and marriage)

Om vi skippar allt snack om att kärleken är subjektiv och övervinner alla hinder så säger den information jag har av mina och andras erfarenheter att det finns några kategorier av män som man bör undvika.  I alla fall för den som vill minimera skaderisken som alla relationer innebär. Jag kallar dessa män the unforgivable five. Vilken sorts mer-än-vänskaplig relation som helst med någon av följande kommer nästan garanterat att ge dig obehagliga konsekvenser. För den som ännu inte listat ut vilka dessa män är genom den hårda verkligheten kan detta ses som en lathund för män att undvika. The unforgivable five.

The classmate/ co-worker - awkwardness. Vem vill inte ha en fling i skolan/på jobbet för att lysa upp den trista vardagen? Det är oh så spännande oh så hemligt och oh så förbjudet. Risken för att det mot din vilja skall komma ut ger bara extra krydda åt de lystna blickarna, diskreta meddelandena . Mitt framför näsan på alla ovetande kollegor. Det oskyldiga nekandet av flygande rykten och det självbelåtna flinet som sprider sig när du går därifrån. Fantastiskt tills den dag det går åt helvete och du ska tvingas se fanskapet jämt och ständigt. Eller då sanningen kommer ut och du tvingas möta kollegornas hånflin, höra viskningarna. Det är awkward… och jävligt irriterande. För farlig lek att leka?

The best friend- emotional complications. Om du av en händelse inser att din bästa vän också är din stora kärlek (Ett klassiskt filmkoncept. Båda har försökt med andra och varit varandras axel att gråta ut emot när det skitit sig. Tillslut inser de att de haft sin sanna kärlek framför ögonen hela tiden. Oh så gulligt, oh så tråkigt) och han känner samma sak, grattis antar jag. Om du däremot råkar ha kompissex med din bästa vän och båda sedan inser att det var ett fruktansvärt misstag och river upp himmel och jord ser det ut såhär. Någon du ångrar att du haft sex med och möjligtvis har bråkat med vet dessutom dina djupaste hemligheter. De ska förhoppningsvis fortsätta att stanna mellan er två, men vem vet? Och även om ni kanske inte vill inse det så komplicerar sex saken. Är det värt att riskera post-sex complications i ert vänskapsförhållande? It’s either in or out on this one, nothing in between.

The best friends ex-boyfriend- besvikelse. Oja, nu är vi ute på extremt farlig mark. Det finns ex och så finns det ex. Den första sorten kan bli fair game en tid efter uppbrottet. Sen är det den andra sorten. Exen med stort E. Hur slut det än är och hur ok din väninna än säger att det är så kommer det alltid vara hennes ex. Om du inte tänker gifta dig med människan, fråga dig själv om det verkligen är värt det. För här är det fler människor inblandade. Även om du kan ta ilska, skit och förakt från din vän och andra. Kan du stå ut med besvikelsen i hennes ögon? Allt eller inget.

The ex-boyfriends best friend- trouble. Om du och ditt ex försöker ha en något så när bra relation, försök inte ens spela det här spelet. It's a suicide mission (om han nu inte var ett as och detta är den perfekta hämnden, då har du i alla fall grönt ljus från mig)

The non-approved of- family feud. I pubertal tonårsanda gör de flesta av oss mer än gärna allt för att reta gallfeber på våra stackars föräldrar. Men om du har en hyfsad/god relation med familjen i din efterpubertala fas ger en relation med familjens mardrömssvärson bara onödiga komplikationer. Visst vore det obekvämt att inte kunna komma hem till föräldrarna för att tvätta och få gratis måltider. Och tänk om du blir utskriven ur testamentet? Mommy, daddy…please?

The classmate, the best friend, the best friend’s ex-boyfriend, the ex-boyfriend’s best friend, the non-approved of. Det finns säkert många, många fler. Men dessa är ett säkert kort för att be om problem. Så för den som vill slippa obehagliga överraskningar i sitt liv kan man ju börja med att undvika dessa relationer eller i alla fall tänka sig för både en och två gånger innan man ger sig in i dem. Hur fantastiskt sexet än må vara.

Och nej, detta är ingen moralkaka. Bara ett sätt att se på saken och kanske en tankeställare för den som är på väg ut på farligt vatten utan att veta om det. Varför dras vi då dit över huvud taget? Jag tror dels att det beror på att vi kan, de finns redan i vår närhet och det kan vara svårt att inte dras med i denna farliga lek. Men framförallt tror jag att det är vetskapen om det förbjudna som lockar. Vetskapen om att vi gör något som vi innerst inne vet är (kan vara) fel…något som är oförlåtligt?

Min slutsats när jag funderat över mina egna erfarenheter och dess konsekvenser lyder därför som följer.  Visst har mina upplevelser resulterat i en del oönskade följder. Anser jag att jag gjort rätt alla gånger? Verkligen inte, att säga något annat vore att vara en hycklare. Ångrar jag något jag gjort? Min tanklöshet i vissa situationer.  Har det gjort någon permanent skada? Jag är ju fortfarande är, eller hur? Reglerna är tydliga. Visst borde jag inte… om jag vill hålla mig vän med gud och hela världen. Men egentligen, varför i hela världen skulle jag vilja det?

They are not unforgivable, they’re just not fair game. But really, who wants to play fair? If you want to be the girl who played with fire I’d say that there is nothing wrong with living on the edge. It is sometimes even irresistible. Just don’t get burned.

Notering: Detta är inte ett personligt påhopp mot en person och dennes åsikter. Det är en argumentation mot tankar som delas av många och i detta fall luftades av någon som gav inspiration.

Att tjejer inte borde bli dömda för att vi har ” sex like a man” är redan diskuterat och utrett.  Vi har rätt att ligga för att ligga utan känslor inblandat och ska inte bli dömda för det., överens. Självständiga kvinnor, rätt att njuta etc etc.

Men hur detta skall gå till kan fortfarande diskuteras.  Min ”manliga inställning till sex” har av mina vänner gång på gång bekräftats. Till exempel när jag slänger iväg ett telefonsamtal på väg hem från nattens ligg i ”strictly business” anda (känslolöst, inte horigt) och säger ” fan vad skönt, det behövde jag. Frustrationen borta”. Dock blev denna inställning nyligen ifrågasatt när jag blev kallad frigid och brudig för att jag nu tre gånger i rad nekat till sex när jag haft kuken serverad på ett silverfat. Mitt svar - jag ligger inte (numera) med någon första gången. Kontra- varför ska vi hålla på oss?. Att ligga eller inte ligga, det är frågan.

Ja varför ska vi egentligen hålla på oss? Vi kåta, frustrerade kvinnor på toppen av vår ungdom som vi borde utnyttja till max. Varför ska Jag hålla på mig när allt jag just nu vill ha är ett jävla ligg? Vad fan ska jag göra det för när jag vet att jag bara behöver knäppa med fingrarna för att få kuken serverad, och inte på silverfat. Jag kan ha den på ett jävla diamantprytt tårtfat om jag så önskar.  Varför?

Därför att hur självständiga vi än är så förblir det fortfarande ett maktspel. Ett odödligt maktspel mellan kvinnor och män. Lusten, jakten, vinsten. Och jag spelar för att vinna. Drar jag ut på det kan jag trigga hans lust och näst intill driva honom till vansinne. Drar jag ut på det blir jakten lång, oviss och spännande, och det är han som jagar. Drar jag ut på det blir känslan av vinst maximal.  Drar jag ut på det har jag inte bara kastat tärningen, jag har spelat spelet.

Poängen är att jag vet att jag kan få ligga när jag vill, på vilket förstagångsmöte som helst. Däri ligger min makt. Makten som ger mig övertaget trots ett mansdominerat samhälle. Genom att ge honom samma fördel, ligga direkt,  är fältet utjämnat. Varför ge honom den självförtroendekicken, inte fan har han förtjänat det. Och det låter jag honom veta, att han inte förtjänat det direkt. Där etablerar jag mig som starkt självständig kvinna. Låter honom veta att jag inte behöver just honom, jag kan få vem jag vill, varför ta just honom.  På så vis vet jag att han kommer minnas mitt ansikte när jag går därifrån, sex eller inte, och det får honom att komma tillbaka efter mer. Makt När jag sedan ligger med honom behöver jag aldrig oroa mig för att han ser mig som lätt eller sig själv som vinnare. Vinst.

Att ligga eller inte ligga, direkt? Jag tror säkert att båda vägar kan funka.  Sex direkt. Strictly business. Båda vet att de gör det för sin egen skull och inte för bekräftelsen. Båda kan gå därifrån utan att oroa sig för att ha lämnat någon i känslomässigt uppror eller för att ha fått en stalker. (Förhoppningsvis behöver ingen heller oroa sig för klamydia, herpes eller ungar - extra bonus) Vinst –Vinst

Jag väljer ändå den andra vägen. Ge det en gång extra eller två. Fortfarande Strictly business och alla ovannämnda fördelar. Men lägg där till ruset och kicken som ett riktigt bra spel ger. Visst, jag kanske förlorar en kuk eller två på vägen. Men det är det här sättet jag valt att spela mitt spel och känslan när du ligger där och vet att personen faktiskt har kämpat lite extra för dig. Den är värd det. Självständigheten du känner av att veta att han vet att du skulle resa dig och gå därifrån när helst du vill utan en sekunds tvekan är värd det. Med sex direkt kan du själv veta att det är på dina villkor, förhoppningsvis gör han det med men risken att han tror sig på mannligt svinigt vis finns alltid. Dra ut lite på lusten och jakten för att komma till vinsten och du får vara säker på det. Ingen som helst tvekan för någon om var du som kåt, frustrerad och fantastisk kvinna står. Dina villkor, ditt spel, din vinst. Det är värt det.

Kanske låter det jävligt för honom. Vad får han ut av det? Varför vill han vara med och spela egentligen? Sex direkt ger honom självförtroende, han fick en kvinna, grattis. Tänkt dig då självförtroendet det ger honom när han får en kvinna som inte vem som helst kunde få. En kvinna han fått jobba för, fått våndas lite över för att han vet att hon kan få vem som helst. Han vet att hon kan gå ifrån det här spelet när hon vill. Men han fick henne till slut. Självförtroendet han får ut av det kommer vara värt slitet.  Så i slutändan kvarstår samma ordning och utgång.  Skillnaden? Att inte ligga direkt: Dubbelvinst- Dubbelvinst

Game on ladies

Signerat,

Artemis

Förvirringen är ett faktum. Det snurrar i huvudet, oförståelsen går att läsa i hennes ögon. Förtvivlat slår hon ut med händerna. ”Jag fattar inte? Varför?”

Svar: ”Han är kille. Skit i det, han fattar ändå inte vad du menar. Han är kille”.

Genom historien är tiden som kvinnor ägnat åt att försöka lära sig läsa män omfattande. Vad menar han egentligen? Vad betyder det här, på riktigt? Tiden som vi sedan ägnar åt att försöka förstå varför vi inte fick den respons vi ville enligt vår noga uträknade plan och överanalyserande av situationen är antagligen det dubbla.  Faktum kvarstår att den mest använda frasen när vi nått en återvändsgränd i vår strävan att gräva ut innehållet i hans huvud är denna. ”Han är man”. Kort och koncist. Ett konstaterande som ändå sammanfattar så otroligt mycket. Han man- du kvinna. Naturens alla lagar gör det omöjligt för er att kommunicera. På vissa punkter talar ni helt enkelt inte samma språk. Acceptera och försök komma runt det så ofta det går.

Jag har alltid varit ytterst ovillig att gå med på detta.  Det kan inte vara omöjligt att förstå dessa fascinerande varelser. Ett annat språk? Då får man väll lära sig. Mångårig iakttagelse och integrering med den andra sidan har lärt mig följande.

1. Gnäll inte- för ett lugnare liv bland ett pack av män

2. Var rak. Förvänta dig inte att hintar skall plockas upp och oavslutade meningar förstås.

3. Var ännu rakare, det du anser vara rakt kan vara massa ord i fel ordning i hans öron.

4. Fråga den raka frågan mer än en gång, första svaren lär inte vara mer underhållande än ”ja/nej/ok/”.

5. Förstå och lär dig språket, men bli inte en av dem. Du är kvinna, med all din kvinnliga skönhet, list, sensualitet och glans.

Denna inställning och information har länge underlättat mitt liv när det kommer till samvaron med det motsatta könet. Besparat mig massa överanalyserande och onödig dramatik. Sedan hände något som helt rubbade balansen. Något som stödde den välbeprövade teorin om att det är omöjligt för oss att kommunicera. Jag stod där som ett frågetecken. Vad hade jag missat? Vilka typiska tecken på att han inte hängt med eller förstått hade jag förbisett? Metodiskt går jag igenom händelseförloppet steg för steg. Var låg denna osynliga dödsstöt? Inget svar.  En kvinnas oförståelse är åter ett faktum. Visst hade jag spelat enligt reglerna, bra till och med. Ändå var det uppenbarligen något som inte var tydligt. Hade människan en extremt tung dialekt som jag ännu inte lärt mig avkoda? Rakt var nyckelordet. Och är det så rakt att man får ut ett ” jag är definitivt intresserad av att se vart det här kan leda”- vad finns det då att försöka avkoda?

Det var under en eftermiddag med en god vän som jag fick ett teoretiskt svar på min fråga. Vi diskuterade ämnet i allmänhet, inte situationen i synnerhet. Han höll inte med om min teori om att vi borde kunna lära oss förstå varandra, inte helt och fullt. Hans teori var enkelt. Vi skulle aldrig riktigt dras till någon vi så lätt kan förstå, vi människor vill ju ha lite av det här bråkandet. Och gnällandet på varandra. Och ovissheten. På så sätt skulle vi alltid ha ett sätt att förklara situationen så väl som samhället när det sket sig. Han man- hon kvinna. Kort och koncist. Återvändsgränd.

Jag funderade på saken. Insåg att de pojkar som jag enkelt kunde tolka aldrig underhållit mig särskilt länge. (vännerna borträknat såklart) Erfarenheten till trots hade jag ändå valt någon jag aldrig skulle kunna förstå - för att jag ville det. Undermedvetet. Fair enough. Jag skulle ljuga om jag inte sa att det var det som intresserat mig för människan från första början. Äntligen någon som inte var lätt. Äntligen en utmaning.

signerat,

Artemis