Trots att vi har haft många eller få män i våra liv så lär vi oss aldrig. Varje gång vi (jag) blir förälskade eller bara allmänt intresserade händer någonting i våra (kvinnors, mitt) huvuden. Varför svarar han inte på mitt sms? Varför skriver han inte si eller så? Varför skriver han si och så? Vad menade han med det han sa till mig de gånger vi sågs? Varför vill han visa mig vem han är? Vi har ju bara känt varandra i en vecka. Varför kysser han mig så, varför ser han på mig på det viset om han inte hade känslor för mig? Men han har ju känslor för mig för han tittade ju på mig på det där sättet men varför säger han sådär då?

Ni ser. Och jag är fullt medvetande om att jag blir såhär sinnesförvirrad - VARENDA GÅNG. Därför skulle jag testa mig själv genom att inte höra av mig till mannen jag är helt och hållet galen i (som jag bara känt i drygt en och en halv vecka) för jag visste ju att Han kommer att skicka mig ett sms efter att han slutat jobbet. Timmarna gick och inget sms var kommet. Klockan 11 satt jag i min soffa och grinade som en liten unge, kejderökte min camel blå och lyssnade på pinstamt sorgliga kärleksballader. Tittade på mobilen varranan minut, utan att den gav ifrån sig varken blinkning eller ljud, för att se om jag missat att han skickat det där smset. När jag inte ens kunde fejka fram fler tårar bestämde jag mig att skriva ett jävla sms... Jag kunde inte hålla mig. "Inte ett enda ord på en dag, försöker du ta livet av mig beautiful boy?". Sen deckade jag - jag var helt slut efter allt gråtande. Klockan tre väcktes jag av min sms signal; "Hej min vackra, jag har vilat hela dagen, det är vad jag gör på måndagar. Sen har jag varit och jobbat. Hur mår du min fina? Hoppas du mår bra!"

Nu svävar jag på rosa moln igen.

/Polly

Jag har en dålig vana... Jag har ett 10-6 jobb och äter fukost innan jag åker och middag när jag kommer hem. Jag äter alltså ingen lunch, inte en skorpbit under de 8 timmar jag arbetar. Under vårt senaste Manymen möte kom detta upp på tal och jag fick stänga tillsägelser om att det bör ändras. Det bör ändras tänkte jag och bestämde mig för att det faktiskt var dags för förändring. Idag fick denna vana av kostinnehav ändras och jag, under min dybara frukost, tog mig själv i kragen och letade igenom mitt (alldelles för tomma) kylskåp på varor som skulle kunna passa som lunch. Två ägg var vad jag kunde skrapa fram och stekta fick de bli också. Så runt tre tiden då den värsta hungern gått över tog jag fram mina ägg och åt min lunch. När klockan slagit sex var jag inte ett dugg mätt och näst intill sprang till ica med visa kortet i hösta hugg, kasta i allt som jag tyckte såg gott ut och fyllde en hel korg med godsaker. Väl hemma var det dags för den berömda middagen att sättas i verket och jag - vrål hungrig - att jag skakade ville såklart att detta skulle gå fort! Köttfärs i pannan, fläkten på full fart, snart bränns färsen, tar fram skärbrädan, kniv, och börjar skära upp de grönsaker jag skulle ha till taccosen. Sallad, gurka, tomat, och wops där åkte det med ett finger! BLOD! Blod på mina grönsaker, skit samma, jag är så hungrig!

Mätt och belåten och med ett halvt finger kortare - NU är det fan dags för förändring. Framöver är det Polly som lagar ordentliga lunchlådor att ha med till jobbet. Jag tänker aldrig gå hungrig igen, annars skär jag väl av en arm nästa gång. Jag hör vad ni säger och jag tar det till mig.

/Polly

Som en litet passus till vad Jeanne d'Arc skrev i sitt inlägg Vems ideal följer du egentligen? har jag vid flera tillfällen slängt ur mig frasen om att jag tycker att det finns fler vackra kvinnor än män. Vid ett av tillfällena blev jag verbalt attackerad av en tjej som tyckte att jag var dum i huvudet och lesbisk (?!). Allt jag menade var bara att jag tycker att vi anstänger oss så mycket mer för att vara vackra än vad män gör. Tänk dig själv en dag på stan, spanandes efter attraktiva män (ja, jag gör faktiskt det ibland). Hur många hittar du som är HELT perfekta gentemot de kvinnor du nyss passerat? Är det bara jag eller tänker fler som jag? Jag ser minst 100 kvinnor varje dag som är så otroligt vackra och som jag skulle vilja se ut som. Eftersom jag varken är bi- eller homosexuell får jag säga -se ut som- eftersom jag inte personligen vill ligga med dessa kvinnor. Jag måste även tillägga att jag är helnöjd med mitt eget utseende så missförstå mig rätt :)
Nyligen hade jag en diskussion med ett gammalt ex om mina tankar och idéer om en skönhetsdetalj som kallas hår. (Då vi här på Manymen har otroligt olika uppfattning om det här med hår och smink är det kul att få bidra med mitt strå till stacken till denna mångfald av olika åsikter). Personligen är hår bland det äckligaste jag vet och jag rakar allt utom håret på mitt huvud. Även håren på armarna har fått sig ett trimm någon gång. Mitt ex, som tack gode gud var så med på mina noter att även han rakade sina armhålor och bröst (detta gjorde han även innan vi träffades), berättade nu att han skaffat skägg. And I puked in my mouth! Okej, dagen-efter-stubb kan vara hett men enligt hans beskrivning ser jag framför mig en skepparkrans! Det blev en hetsig diskussion om varför han låtit skägget växa och växa och växa och han säger till mig att "I dont look like a monkey by the way. Well in the end, it's a matter of taste. So, you can discuss forever if you want. And I dont like it when girls want to change the guys. They should take them as they are. And MOSTLY the girls are the ones who changes the guys".

Mitt svar blev en liten lätt uppläxning om att vi kvinnor ändrar vårat utseende VARJE dag för att vara vackra. "So I think we have a little to say".

/Polly

Efter en resa med massvis med alkohol inblandat, män och sex, tre shoppingrundor vilket resulterade i fyra par skor, tre klänningar, ett par shorts, en tröja och jag är förtfarande lika deppig som innan. Kan någon ta och skaka om mig, ge mig en hård smäll - utsträckt hand - mitt i ansiktet, säga till mig att skärpa till mig!? Fan, jag hatar att att vara kär.

/Polly

Efter "The Notebook" har jag en extrem huvudvärk, jag kan inte längre se eftersom mina ögonfransar är ihopklibbade, min hals gör otroligt ont efter allt snor jag harklat upp och mitt ansikte har nu svullnat upp till tre gånger dess storlek. Yes, ladies and gentlemen, jag har gråtit till ännu en kärlekshistoria!

/Polly

Det här är urval från en dokumentär om soldater i afrika som jag tyvärr sappade mig till och tittade på.

En man står uppe vid altaret i en kyrka och brevid honom står en flicka: "Det här är min dotter" säger han. "Tro det eller ej".

"Vi brukade rada upp dem, alla flickor i byn som vi invaderat, rada upp dem och klämma dem på brösten. Vi började med flickan som stod längst till höger i ledet. Nej inte den här, inte den här, nej inte den här heller" tills han hade hittat en som han ville ha.

"Jag har våldtagit flickor... och kvinnor".
-Vet du vilka du har våldtagit och skulle du kunna träffa henne?
"Ja, jag skulle vilja träffa henne och be henne att glömma bort att hon hatar mig".
-Du skulle kunna ge henne någonting, så att hon glömmer.
"Ja, ja det är en bra idé".
-Vad ska du ge henne?
"Jag vet inte".

Vidare in i dokumentären berättar en annan soldat om när han våltagit en kvinna:
"Jag gav order om att hon skulle klä av sig och lägga sig ner. Hon blev rädd. Hon grät. Vi hade sex mot hennes vilja. Efter några dagar hade hon vant sig och vi gifte oss. Många soldater gifter sig på det sättet här. Idag älskar hon mig".

Jag var nära på att spy vid flera tillfällen när jag tittade på det här, som svt24 dokumenterat om. Jag hade ingen aning om att det faktiskt går till på det här sättet i vissa delar av världen och det gör mig riktigt jävla förbannad. Ska man verkligen behöva bli våldtagen och vänja sig för att hitta en man?! NEJ!!! Det är en sjuk och orättvis värld vi lever i!

/Polly

Mitt ex frågade mig om när jag skulle operera mina bröst större. Jag tänker på det ibland... och blir arg.

/Polly

Efter otaliga uppringningar med endast flåsningar eller sexuella meningar som inte hade någon speciell mening var detta sms droppen: "e så kått på dej ska bli hönt och gosa i sengen". Jag smsade tillbaka till Anders Rosberg, Eriksbo Västergärde 5, 424 34 ANGERED, att om han någonsin kontaktade mig via sms eller telefon igen skulle jag polisanmäla honom för sexuella trackaserier. Då blev idioten, som obviously inte vet hur man kopplar på skyddat nummer på mobilen och att hitta.se existerar, tyst. Jag tycker att det är ganska komiskt att idioter som Anders inte läser på lite och tror fortfarande att svin som honom kommer undan.

Kände bara för att dela med mig.

/Polly