Vem du egentligen vill ha är inte lätt att veta i detta hav av män. Kanske blir det lättare om du utesluter några av alla penisbärande varelser genom att lista ut vem du inte vill ha. Eller i alla fall inte borde vilja ha.

Nu har vi ju ur ändlösa perspektiv och idéer diskuterat hur vi skall göra eller inte göra för att få ut det vi vill i integrationen med det motsatta könet. Nästa fråga är då rimligtvis vem vi ska eller i det här fallet inte ska utöva dessa strategier på. Vi kan tillbringa nästan hela livet med att leta efter ”den rätte” om vi så önskar. Med ändlösa frågor huruvida det finns en speciell person för alla därute eller om vi faktiskt äger förmågan att älska flera. Ändlösa frågor och ändlösa svar om denna mytomspunna Mr Right. Något som däremot är lättare att göra är att lista ut vilka relationer vi inte ska satsa på.

 

De finns relationer som inte är bra för att de helt enkelt inte funkar, de bör undvikas. Och så finns det relationer som helt enkelt inte är bra för att de riskerar att göra dig till ovän med gud och hela världen. Finns det regler för detta? Vem är egentligen rätt eller fel för en relation? (notera att begreppet relation här sträcker sig från allt mellan ett one night stand till love and marriage)

Om vi skippar allt snack om att kärleken är subjektiv och övervinner alla hinder så säger den information jag har av mina och andras erfarenheter att det finns några kategorier av män som man bör undvika.  I alla fall för den som vill minimera skaderisken som alla relationer innebär. Jag kallar dessa män the unforgivable five. Vilken sorts mer-än-vänskaplig relation som helst med någon av följande kommer nästan garanterat att ge dig obehagliga konsekvenser. För den som ännu inte listat ut vilka dessa män är genom den hårda verkligheten kan detta ses som en lathund för män att undvika. The unforgivable five.

The classmate/ co-worker - awkwardness. Vem vill inte ha en fling i skolan/på jobbet för att lysa upp den trista vardagen? Det är oh så spännande oh så hemligt och oh så förbjudet. Risken för att det mot din vilja skall komma ut ger bara extra krydda åt de lystna blickarna, diskreta meddelandena . Mitt framför näsan på alla ovetande kollegor. Det oskyldiga nekandet av flygande rykten och det självbelåtna flinet som sprider sig när du går därifrån. Fantastiskt tills den dag det går åt helvete och du ska tvingas se fanskapet jämt och ständigt. Eller då sanningen kommer ut och du tvingas möta kollegornas hånflin, höra viskningarna. Det är awkward… och jävligt irriterande. För farlig lek att leka?

The best friend- emotional complications. Om du av en händelse inser att din bästa vän också är din stora kärlek (Ett klassiskt filmkoncept. Båda har försökt med andra och varit varandras axel att gråta ut emot när det skitit sig. Tillslut inser de att de haft sin sanna kärlek framför ögonen hela tiden. Oh så gulligt, oh så tråkigt) och han känner samma sak, grattis antar jag. Om du däremot råkar ha kompissex med din bästa vän och båda sedan inser att det var ett fruktansvärt misstag och river upp himmel och jord ser det ut såhär. Någon du ångrar att du haft sex med och möjligtvis har bråkat med vet dessutom dina djupaste hemligheter. De ska förhoppningsvis fortsätta att stanna mellan er två, men vem vet? Och även om ni kanske inte vill inse det så komplicerar sex saken. Är det värt att riskera post-sex complications i ert vänskapsförhållande? It’s either in or out on this one, nothing in between.

The best friends ex-boyfriend- besvikelse. Oja, nu är vi ute på extremt farlig mark. Det finns ex och så finns det ex. Den första sorten kan bli fair game en tid efter uppbrottet. Sen är det den andra sorten. Exen med stort E. Hur slut det än är och hur ok din väninna än säger att det är så kommer det alltid vara hennes ex. Om du inte tänker gifta dig med människan, fråga dig själv om det verkligen är värt det. För här är det fler människor inblandade. Även om du kan ta ilska, skit och förakt från din vän och andra. Kan du stå ut med besvikelsen i hennes ögon? Allt eller inget.

The ex-boyfriends best friend- trouble. Om du och ditt ex försöker ha en något så när bra relation, försök inte ens spela det här spelet. It's a suicide mission (om han nu inte var ett as och detta är den perfekta hämnden, då har du i alla fall grönt ljus från mig)

 

The non-approved of- family feud. I pubertal tonårsanda gör de flesta av oss mer än gärna allt för att reta gallfeber på våra stackars föräldrar. Men om du har en hyfsad/god relation med familjen i din efterpubertala fas ger en relation med familjens mardrömssvärson bara onödiga komplikationer. Visst vore det obekvämt att inte kunna komma hem till föräldrarna för att tvätta och få gratis måltider. Och tänk om du blir utskriven ur testamentet? Mommy, daddy…please?

The classmate, the best friend, the best friend’s ex-boyfriend, the ex-boyfriend’s best friend, the non-approved of. Det finns säkert många, många fler. Men dessa är ett säkert kort för att be om problem. Så för den som vill slippa obehagliga överraskningar i sitt liv kan man ju börja med att undvika dessa relationer eller i alla fall tänka sig för både en och två gånger innan man ger sig in i dem. Hur fantastiskt sexet än må vara.

 

Och nej, detta är ingen moralkaka. Bara ett sätt att se på saken och kanske en tankeställare för den som är på väg ut på farligt vatten utan att veta om det. Varför dras vi då dit över huvud taget? Jag tror dels att det beror på att vi kan, de finns redan i vår närhet och det kan vara svårt att inte dras med i denna farliga lek. Men framförallt tror jag att det är vetskapen om det förbjudna som lockar. Vetskapen om att vi gör något som vi innerst inne vet är (kan vara) fel…något som är oförlåtligt?

 

Min slutsats när jag funderat över mina egna erfarenheter och dess konsekvenser lyder därför som följer.  Visst har mina upplevelser resulterat i en del oönskade följder. Anser jag att jag gjort rätt alla gånger? Verkligen inte, att säga något annat vore att vara en hycklare. Ångrar jag något jag gjort? Min tanklöshet i vissa situationer.  Har det gjort någon permanent skada? Jag är ju fortfarande är, eller hur? Reglerna är tydliga. Visst borde jag inte… om jag vill hålla mig vän med gud och hela världen. Men egentligen, varför i hela världen skulle jag vilja det?

 

 

They are not unforgivable, they’re just not fair game. But really, who wants to play fair? If you want to be the girl who played with fire I’d say that there is nothing wrong with living on the edge. It is sometimes even irresistible. Just don’t get burned.