Natten till i söndags hade jag en mycket energikrävande diskussion på nattbussen hem från krogen med en gammal klasskamrat från högstadiet. Efter att jag och denna vän, som jag tidigare ansett varit åtminstone normalbegåvad och dessutom en relativt god vän, druckit litervis med öl på en nyöppnad krog i Göteborg, bestämde vi oss till slut för att call it a night.

Tidigare samma kväll, då jag i min öldimma vevat armarna till musiken, lyckades jag blotta mina amhålors ringa hårväxt för denna vän. Hans ansiktsuttryck kan liknas vid den här bilden. Berusad som jag var startade jag den ändlösa diskussionen om att "du har hår, jag har hår, vad är ditt problem?". Efter två timmar, inkluderad en bussfärd hem med sju tonårspojkar lyssnandes runtomkring oss, kan jag nu konstatera att min så kallade vän varken tror på kvinnoemancipation eller avskaffande av patriarkatet.

Och jag blir så jävla trött på att leva i en värld full av idioter. Jag blir så trött när min vän säger att han aldrig skulle kunna tänka sig att ligga med någon med orakade ben. Jag blir uppriktigt ledsen över att 80 % av våra medmänniskor inte tror på att ifrågasätta normen, utan bara står framför utvecklingen vi kämpar för varje dag som ett stort jävla stenblock. Jag blir så tömd på energi när jag inser att dessa människor aldrig har tänkt så långt. Att de är passiva fiskar som flyter med strömmen, med oanvända hjärnor och RÖSTRÄTT. Och om vi skall försöka omvända dem, hur många är det vi måste omvända? Jag blir rent utsagt tårögd när jag tänker på det, och känner att det är fan i mig ingen idé! Jag ger upp nu!

I vilket fall som helst går det oftast illa när jag försöker leka messiah of jämställdheten, speciellt när jag fått i mig närmare tio starköl på en kväll. Historian om min idiot till vän slutar med att jag sluddrar mig igenom de sista fem minutrarna på bussen om "emmassipaschoon", "patliarkatecht" och "slatischtik". Det hela urartar när vi gått av bussen i att jag stormar i förväg hemmåt och vänder mig om och häver ur mig "vänta du bara tills det blir MATRIARKAT, då ska jag faaaan i mig sche till att du rakar benen och schtjänar 84% av MIN lön ditt jävla gubbschlemm!!".

Kort sagt har jag från och med i helgen slutat umgås med människor som inte delar min uppfattning om jämställdhet. Ni som redan nu vet med er om att ni kanske inte är beredda att ge upp drömmen om att vara den där disneyprinsessan eller den där karlakarlen, radera mitt nummer ur er telefonlista. Prata inte mer med mig. Det tar för mycket av min energi.

En bekymrad
Jeanne d'Arc