För cirka ett år sedan fick min ingifta moster missfall med vad som kunde ha blivit hennes andra barn. Jag hade ingen direkt information om missfall tiodigare - när det är mer vanligt eller mer en mer "säker" ålder att skaffa barn. Min mamma var den som stöttade min ingifta moster under denna tiden. De har aldrig riktigt umgåtts innan, eller haft någon speciell relation så jag frågade min underbara mamma vad detta kom sig. Hon svarade att det är någonting som hon inte velat berätta förut, inte din pappa heller. När jag var; börjar hon, 18 år blev jag gravid för första gången. Jag och din pappa skulle bli föräldrar till två enäggstvilling pojkar. Men vi fick missfall. Jag frågade inte min mamma fler frågor utan vi lät det sluta där. Senare kom ämnet upp när jag pratade med min Mormor och hon fortsatte historien med att pojkarna tydligen var så pass stora/ utvecklade att det inte var ett vanligt missfall. Att min mamma tydligen skulle ha fått föda dessa två foster som skulle ha varit hennes två söner. Mer än det här vet jag inte. Jag har inte velat fråga någonting mer... och jag lämnar det här.

Jag vill bara säga att efter jag fick reda på det här ser jag min mamma på ett helt annat sätt - som den fantastiska kvinna och Mor hon är!