They have my back

Jag skulle vilja skriva ett par rader om de största inspirationskällorna i mitt liv. Mina största förebilder och personerna som är allra viktigast för mig. Hur klyshigt det än låter så är det mina föräldrar. Båda två. Jag som blivit välsignad med två fruktansvärt vettiga personer som båda två stannat vid min sida genom hela mitt liv och varit de bästa föräldrarna för mig man någonsin kan tänka sig.

Min mor, karriärskvinnan som brottades med finansjättar och manschauvinister. Hon som sa åt mig som fyraåring att om någon slog mig så skulle jag slå tillbaka. Hon som bjöd hem min mobbare och hans farsa i sjätte klass och fick det hela att vända, och gjorde och gör sitt allra bästa för att ingen skulle eller skall göra mig eller mina bröder något illa. Trots en tonårsperiod då jag fullkomligt hatade henne och fick migrän av allt som kom ur hennes mun är det nu henne jag ringer när jag behöver goda råd. Det är henne jag kommer till när jag är ledsen och det är henne jag pratar med när något fantastiskt har hänt. Min mamma has my back. Hon är mitt stora stöd i livet. Och jag är fruktansvärt stolt över hennes styrka och målmedvetenhet. Över hennes mod och hennes sinne för logik. Det var min mamma som lärde mig vad feminism var när jag var dryga elva år gammal. Jag missuppfattade termen lite till en början och skrek på religionslektionen att jag inte var kristen, "jag är feminist!". På något sätt blev feminismen min religion sedan dess. Tack världens finaste morsa.

Min farsa som så många av mina vänner med frånvarande pappor avundas mig för. Han som bakar scones och engagerar sig i oss och skrattar och gråter och fan vad han är fin. En fantastiskt kreativ person som tyckt att allt jag och min bröder gjort genom livet varit fantastiskt. Gett oss självförtroendet att göra det vi tycker om. En pappa som axlade huvudansvaret hemma när morsan var ute och reste. En pappa som alltid vill hjälpa till, ibland utan att veta hur, men som alltid försöker. Min farsa är så jäkla inspirerande med sin oändliga optimism. Han är en sann visionär och drömmare och han charmar alla i sin väg. Han har lärt mig att allt är möjligt. Och kan jag inte själv så fixar farsan eller morsan det, på något sätt. Pappa har satt så fruktansvärt hög standard för mina kommande pojkvänner att jag förstår varför det har varit så få som ens  kvalificerat sig till något i närheten. Och jag är tacksam för det. Jag är tacksam för att min pappa varit en riktig man, före sin generation, som alltid satt sin familj i första hand och som aldrig skulle komma på tanken att ta en passiv roll i vår uppforstran. Tack som fan världens bästa farsa!

Kommentarer

DINA TANKAR OM INLÄGGET:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas inte)

URL/Bloggadress:

Tanke:

Trackback