Sitter bredvid ett par brudar som verkar vara systrar på vagnen hem. Den yngre berättar för den äldre om sitt jobb som kundtjänstflicka och de diskuterar otrevliga kunder. Hon berättar att det värsta någon kallat henne var när en gubbe skrek björnfitta till henne. Björnfitta. Båda systrarna skrattar. Jag fnissar där jag sitter och lyssnar. Vi vet alla tre att ett sånt desperat beteende som hans är att gripa efter de sista halmstråna i en struktur som en gång tillhörde män som denna mannen. Eller män över huvud taget. Och vi kan inget annat än att fnissa åt sådana som han.