"Låt oss prova: de "kvinnliga värdena" beror på kvinnans position i samhället i dag. Hon är underordnad mannen på en mängd olika sätt: hon får lägre lön, sämre pension, hon har svårare att göra karriär både beroende på att hon har huvudansvaret för hem och barn och på att hon inte ses som kompetent av dem, oftast män, som bedömer henne. Hon är inte representerad som mannen i församlingar som fattar ekonomiska och politiska beslut, hon bedöms i högre grad än mannen efter hur hon ser ut, klär sig, rör sig etc, än efter vad hon säger. Hennes sociala träning är annan än mannens: hon lär sig relationer där han lär sig tävling, hon lär sig att lyssna där han lär sig att tala, hon lär sig empati där han lär sig självförverkligande etc. Genom att kvinnor dessutom ofta är mödrar som har det största ansvaret för barn lär de sig den altruism och den omsorg som är nödvändiga för att ta hand om en ny människa. Om vi nu säger att både denna underordning vad gäller makt, denna sociala träning och detta moderskap ger "kvinnliga värden" som vi bör värna om - säger vi då samtidigt att kvinnan ska förbli utanför makten, och att kvinnan ska fortsätta uppfostras till beroende, empati och tystnad? Om vissa goda egenskaper odlas i underordnade positioner - bör vi då alltid bevara dessa underordnade positioner? Gör förtrycket slaven till en bättre människa än herren? Den svarta bättre än den vita?