Dessa vänner har med en genetisk i förväg programmerad kod vuxit precis som det var meningen. De har den storlek och form som ditt DNA innan du ens föddes bestämde att de skulle ha. Om du känner att dina bröst är för små, eller otillräckliga beror det till nittionio procent på din omgivning, samhället, något någon sa i högstadiet och så vidare. Även om du efter en del bollande intalar dig själv att det är ditt alldeles egna beslut att sticka kniven i dom, har det beslutet och det övervägandet fortfarande gjorts och tagits av en missfärgad hjärna. Den har en hinna av skit runt sig som du inte känner och alla beslut du tar angående utseende och ditt liv i allmänhet kommer alltid vara, utan att känner av det just då, uppluckrade och genomsyrade av en skev världsbild.

Någon under förra århundradet förutsåg detta med att "kvinnor kommer vara så objektifierade och fysiskt ägda av patriarkatet att de opererar in främmande föremål i kroppen" och skrev en hel bok om det kommande kriget vi nu går igenom. Och för att inte ge upp tänker jag även lita till resten av tesen där detta estetiska krig beskrivs som ett symptom på den sista maktkampen. Innan vi, om jorden inte går under, blir helt jämlika. Nu håller vi tummarna allihopa, för att alla opererade tuttar de senaste åren bara är stupade soldater i något som kanske faktiskt kommer att gå över, till slut.här med bröst. Jag tycker såklart att dom är perfekta i alla olika former, precis som våran underbara header här ovanför visar. När någon har förstorat, opererat eller pillat på dom gör det lite lite ont i mitt systerhjärta. För mig är det som att mina tuttar har sin egen personlighet. Det är som två kompisar som först varit väldigt små, sedan vuxit, fått lite bristningar, varit ömma stundvis, känts lite ledsna stundvis. Men alltid, bokstavligt talat, hängt med.

Dessa vänner har med en genetisk i förväg programmerad kod vuxit precis som det var meningen. De har den storlek och form som ditt DNA innan du ens föddes bestämde att de skulle ha. Om du känner att dina bröst är för små, eller otillräckliga beror det till nittionio procent på din omgivning, samhället, något någon sa i högstadiet och så vidare. Även om du efter en del bollande intalar dig själv att det är ditt alldeles egna beslut att sticka kniven i dom, har det beslutet och det övervägandet fortfarande gjorts och tagits av en missfärgad hjärna. Den har en hinna av skit runt sig som du inte känner och alla beslut du tar angående utseende och ditt liv i allmänhet kommer alltid vara, utan att känner av det just då, uppluckrade och genomsyrade av en skev världsbild.

Någon under förra århundradet förutsåg detta med att "kvinnor kommer vara så objektifierade och fysiskt ägda av patriarkatet att de opererar in främmande föremål i kroppen" och skrev en hel bok om det kommande kriget vi nu går igenom. Och för att inte ge upp tänker jag även lita till resten av tesen där detta estetiska krig beskrivs som ett symptom på den sista maktkampen. Innan vi, om jorden inte går under, blir helt jämlika. Nu håller vi tummarna allihopa, för att alla opererade tuttar de senaste åren bara är stupade soldater i något som kanske faktiskt kommer att gå över, till slut.det här med bröst. Jag tycker såklart att dom är perfekta i alla olika former, precis som våran underbara header här ovanför visar. När någon har förstorat, opererat eller pillat på dom gör det lite lite ont i mitt systerhjärta. För mig är det som att mina tuttar har sin egen personlighet. Det är som två kompisar som först varit väldigt små, sedan vuxit, fått lite bristningar, varit ömma stundvis, känts lite ledsna stundvis. Men alltid, bokstavligt talat, hängt med.

Dessa vänner har med en genetisk i förväg programmerad kod vuxit precis som det var meningen. De har den storlek och form som ditt DNA innan du ens föddes bestämde att de skulle ha. Om du känner att dina bröst är för små, eller otillräckliga beror det till nittionio procent på din omgivning, samhället, något någon sa i högstadiet och så vidare. Även om du efter en del bollande intalar dig själv att det är ditt alldeles egna beslut att sticka kniven i dom, har det beslutet och det övervägandet fortfarande gjorts och tagits av en missfärgad hjärna. Den har en hinna av skit runt sig som du inte känner och alla beslut du tar angående utseende och ditt liv i allmänhet kommer alltid vara, utan att känner av det just då, uppluckrade och genomsyrade av en skev världsbild.

Någon under förra århundradet förutsåg detta med att "kvinnor kommer vara så objektifierade och fysiskt ägda av patriarkatet att de opererar in främmande föremål i kroppen" och skrev en hel bok om det kommande kriget vi nu går igenom. Och för att inte ge upp tänker jag även lita till resten av tesen där detta estetiska krig beskrivs som ett symptom på den sista maktkampen. Innan vi, om jorden inte går under, blir helt jämlika. Nu håller vi tummarna allihopa, för att alla opererade tuttar de senaste åren bara är stupade soldater i något som kanske faktiskt kommer att gå över, till slut.det här med bröst. Jag tycker såklart att dom är perfekta i alla olika former, precis som våran underbara header här ovanför visar. När någon har förstorat, opererat eller pillat på dom gör det lite lite ont i mitt systerhjärta. För mig är det som att mina tuttar har sin egen personlighet. Det är som två kompisar som först varit väldigt små, sedan vuxit, fått lite bristningar, varit ömma stundvis, känts lite ledsna stundvis. Men alltid, bokstavligt talat, hängt med.

Dessa vänner har med en genetisk i förväg programmerad kod vuxit precis som det var meningen. De har den storlek och form som ditt DNA innan du ens föddes bestämde att de skulle ha. Om du känner att dina bröst är för små, eller otillräckliga beror det till nittionio procent på din omgivning, samhället, något någon sa i högstadiet och så vidare. Även om du efter en del bollande intalar dig själv att det är ditt alldeles egna beslut att sticka kniven i dom, har det beslutet och det övervägandet fortfarande gjorts och tagits av en missfärgad hjärna. Den har en hinna av skit runt sig som du inte känner och alla beslut du tar angående utseende och ditt liv i allmänhet kommer alltid vara, utan att känner av det just då, uppluckrade och genomsyrade av en skev världsbild.

Någon under förra århundradet förutsåg detta med att "kvinnor kommer vara så objektifierade och fysiskt ägda av patriarkatet att de opererar in främmande föremål i kroppen" och skrev en hel bok om det kommande kriget vi nu går igenom. Och för att inte ge upp tänker jag även lita till resten av tesen där detta estetiska krig beskrivs som ett symptom på den sista maktkampen. Innan vi, om jorden inte går under, blir helt jämlika. Nu håller vi tummarna allihopa, för att alla opererade tuttar de senaste åren bara är stupade soldater i något som kanske faktiskt kommer att gå över, till slutAngående det här med bröst. Jag tycker såklart att dom är perfekta i alla olika former, precis som våran underbara header här ovanför visar. När någon har förstorat, opererat eller pillat på dom gör det lite lite ont i mitt systerhjärta. För mig är det som att mina tuttar har sin egen personlighet. Det är som två kompisar som först varit väldigt små, sedan vuxit, fått lite bristningar, varit ömma stundvis, känts lite ledsna stundvis. Men alltid, bokstavligt talat, hängt med.

Dessa vänner har med en genetisk i förväg programmerad kod vuxit precis som det var meningen. De har den storlek och form som ditt DNA innan du ens föddes bestämde att de skulle ha. Om du känner att dina bröst är för små, eller otillräckliga beror det till nittionio procent på din omgivning, samhället, något någon sa i högstadiet och så vidare. Även om du efter en del bollande intalar dig själv att det är ditt alldeles egna beslut att sticka kniven i dom, har det beslutet och det övervägandet fortfarande gjorts och tagits av en missfärgad hjärna. Den har en hinna av skit runt sig som du inte känner och alla beslut du tar angående utseende och ditt liv i allmänhet kommer alltid vara, utan att känner av det just då, uppluckrade och genomsyrade av en skev världsbild.

Någon under förra århundradet förutsåg detta med att "kvinnor kommer vara så objektifierade och fysiskt ägda av patriarkatet att de opererar in främmande föremål i kroppen" och skrev en hel bok om det kommande kriget vi nu går igenom. Och för att inte ge upp tänker jag även lita till resten av tesen där detta estetiska krig beskrivs som ett symptom på den sista maktkampen. Innan vi, om jorden inte går under, blir helt jämlika. Nu håller vi tummarna allihopa, för att alla opererade tuttar de senaste åren bara är stupade soldater i något som kanske faktiskt kommer att gå över, till slut.